Noter till resultat- och balansräkning

Belopp i MSEK, där inget annat anges.

Not 3 Finansiella risker och riskhantering


Mål och policy för riskhantering

Addtech eftersträvar en strukturerad och effektiv hantering av de finansiella risker som uppstår i verksamheten, vilket kommer till uttryck i den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Finansverksamheten bedrivs inte som en särskild verksamhetsgren, utan avsikten är endast att utgöra stöd för affärsverksamheten och minska risker inom finansverksamheten. I policyn anges mål och risker inom finansverksamheten, samt hur dessa  risker ska hanteras. Finanspolicyn ger uttryck för ambitionen att minimera och kontrollera de finansiella riskerna. I policyn definieras och identifieras de finansiella risker som förekommer inom Addtech, samt hur ansvaret för att hantera dessa risker fördelas inom organisationen. De i finanspolicyn definierade finansiella riskerna är transaktionsexponering, omräkningsexponering, refinansieringsrisk, ränterisk, marginalrisk, likviditetsrisk samt emittent/låntagarrisk. Operativa risker, dvs. sådana finansiella risker som beror av den löpande verksamheten, sköts av respektive dotterbolags ledning enligt principer i finanspolicyn och underställda rutinbeskrivningar, som godkänts av koncernens styrelse och ledning. Risker såsom omräkningsexponering, refinansieringsrisk och ränterisk hanteras av moderbolaget Addtech AB. Finansiella derivat med externa motparter får endast ingås av Addtech AB. Dotterbolagen säkrar sin risk med Addtech AB, som i sin tur säkrar nettorisken i den externa marknaden.

Valutarisker

Addtechkoncernen bedriver omfattande handel med utlandet och därför uppstår i koncernen en väsentlig valutaexponering som ska hanteras på ett sådant sätt att resultateffekter till följd av valutakursfluktuationer skall minimeras. 

Koncernen tillämpar ett decentraliserat ansvar för valutariskhanteringen, vilket bl a innebär att riskidentifiering och säkring av risk sker på dotterbolagsnivå. Det är viktigt att dra nytta av koncernens storlek och naturliga förutsättningar att matcha flöden och därför ska dotterbolagen säkra sin risk med moderbolaget som i sin tur säkrar koncernens nettorisk i den externa marknaden. Valutarisk definieras som risken för negativ resultatpåverkan på grund av förändrade valutakurser. För Addtechs del uppstår valutarisk dels som en följd av framtida betalningsflöden i utländsk valuta, så kallad transaktionsexponering, dels genom att delar av koncernens eget kapital består av nettotillgångar i utländska dotterbolag, så kallad omräkningsexponering.

Transaktionsexponering

Transaktionsexponering omfattar alla framtida kontrakterade och prognosticerade in- och utbetalningar i utländsk valuta. Koncernens valutaflöden handlar vanligen om flöden i utländsk valuta från inköp, försäljning och utdelning. Transaktionsexponeringen omfattar även finansiella transaktioner och balanser. Under året fördelade sig koncernens betalningsflöden i utländsk valuta enligt följande:

Ladda ned Excel

Valutaflöden, brutto 2011/2012 Valutaflöden, netto
Inflöden Utflöden 2011/2012 2010/2011
EUR 1 045 1 560 -515 -390
USD 210 360 -150 -130
JPY 80 130 -50 -40
GBP 25 65 -40 -50
CHF 10 85 -75 -70

Effekterna av valutakursförändringar reduceras genom inköp och försäljning i samma valuta, genom valutaklausuler i kundkontrakt samt i viss utsträckning genom köp eller försäljning av valuta på termin. Valutaklausuler är en inom branschen vanlig metod för att hantera osäkerhet i framtida kassaflöden. En valutaklausul innebär att kompensation utgår för förändringar i växelkursen som överstiger en viss fördefinierad nivå under kontraktstiden. Uppnås inte dessa tröskelnivåer, exempelvis vid en växelkursförändring understigande 2 procentenheter, utgår ingen kompensation. Valutaklausulerna justerar förändringen i växelkursförändring mellan ordertillfälle och fakturadag. Valutaklausulerna är symmetriskt utformade, vilket innebär att kompensation utgår eller utges vid såväl stigande som sjunkande valutakurser överstigande de fördefinierade tröskelnivåerna.

Av koncernens nettoomsättning sker cirka 16 procent med valutaklausuler och cirka 35 procent som försäljning i inköpsvalutan. I vissa affärer finns en direkt koppling mellan order från kunden och därtill hörande inköpsorder, vilket ger goda förutsättningar för en effektiv valutariskhantering. I många fall finns dock en skillnad i tid mellan dessa ordertillfällen, vilket kan minska effektiviteten i åtgärderna. Dotterbolagen har reducerat sin valutaexponering genom att använda valutaterminer. Vid utgången av räkenskapsåret fanns utestående valutaterminer till ett bruttobelopp av 82 MSEK, varav EUR motsvarande 67 MSEK,  JPY 9 MSEK och USD 4 MSEK. Av de totala kontrakten förfaller 75 MSEK inom 6 månader och 7 MSEK inom 12 månader. Valutaterminer säkringsredovisas inte och klassificeras som en finansiell tillgång värderad till verkligt värde - innehav för handel. Inbäddade derivat, som utgörs av valutaklausuler, säkringsredovisas och klassificeras som derivat som används i säkringsredovisning. Kassaflödeseffekten av de inbäddade derivaten inträffar normalt inom 6 månader.

Koncernen har en nettoexponering i ett flertal valutor. Om varje valutapar var för sig förändras med 5 procent så skulle den aggregerade resultateffekten uppgå till cirka 18 MSEK (16) allt annat lika. In- och utflöden i samma valuta gör koncernens exponering relativt begränsad. I moderbolaget är valutaflöden i huvudsak i SEK. Till den del interna och externa lån och placeringar i moderbolaget är i utländsk valuta säkras 100 procent av kapitalbeloppet. 

Omräkningsexponering

Addtechkoncernens omräkningsexponering säkras för närvarande inte. Koncernens nettotillgångar är fördelade mellan olika valutor enligt nedan:

Ladda ned Excel

2012-03-31 2011-03-31
Nettoinvesteringar MSEK Känslighetsanalys, +/- 5 % i växelkurs har denna påverkan på koncernens eget kapital MSEK
EUR 340,4 17,0 347,5
NOK 284,1 14,2 110,6
DKK 200,8 10,0 198,7
PLZ 24,1 1,2 21,6
HKD 8,7 0,4 5,8
GBP 6,8 0,3 4,8
CNY 1,8 0,1 6,7
JPY 1,1 0,1 1,9

Vid omräkning av resultaträkningen för enheter med annan funktionell valuta än SEK uppkommer en omräkningseffekt vid förändrade valutakurser. Vid 1 procentenhets förändring av valutakurserna med nuvarande fördelning mellan koncernbolagens olika funktionella valutor uppgår effekten på nettoomsättningen till +/- 25 MSEK (20) och på rörelseresultatet till +/- 2 MSEK (1).

I boksluten tillämpade valutakurser framgår av följande tabell:

Ladda ned Excel

Medelkurs Balansdagskurs
Valutakurs 2011/2012 2010/2011 2012-03-31 2011-03-31
CHF 1 7,45 6,93 7,35 6,88
CNY 100 102,68 104,76 105,19 96,00
DKK 100 121,23 124,54 118,89 119,85
EUR 1 9,03 9,28 8,85 8,94
GBP 1 10,46 10,92 10,61 10,18
HKD 1 0,84 0,90 0,85 0,81
JPY 1000 83,20 82,03 80,70 76,20
LTL 1 2,61 2,69 2,56 2,59
NOK 100 116,72 116,86 116,33 113,40
PLZ 1 2,16 2,33 2,13 2,23
TWD 1 0,23 0,23
USD 1 6,56 7,03 6,62 6,30

Finansiering och likviditet

Den övergripande målsättningen för Addtechs finansiering och skuldhantering är att trygga finansieringen för verksamheten på såväl lång som kort sikt samt att minimera upplåningskostnaderna. Kapital­behovet skall säkerställas genom ett aktivt och professionellt upplåningsförfarande av checkkrediter och kreditfaciliteter. Upptagande av extern finansiering är centraliserat till Addtech AB. Tillfredsställande betalningsberedskap ska uppnås genom avtalade kreditlöften. Överskottslikviditet används i första hand för att amortera på utestående lån. Tillfälliga överskott av likvida medel placeras med så god avkastning som möjligt. Vid placering av likvida medel ska kredit-, ränte- och likviditetsrisker minimeras. Ränte- och kapitalbindning får inte överstiga sex månader. Endast motparter med mycket hög kreditvärdighet är tillåtna. Per 2012-03-31 fanns inga kortfristiga placeringar. Moderbolaget har ansvar för såväl koncernens långsiktiga finansiering som likviditetsförsörjning. Moderbolaget tillhandahåller en internbank, som lånar ut till och in från dotterbolagen. Koncernens och moderbolagets långfristiga och kortfristiga räntebärande skulder framgår av not 24 och 25.

För att hantera över- respektive underskott i olika valutor använder sig Addtech från tid till annan av valutaswappar. Därmed kan koncernens finansieringskostnader reduceras och bolagets likvida medel användas på ett effektivt sätt.

Med nuvarande finansiella nettoskuldsättning påverkas koncernens finansnetto med +/- 5 MSEK vid en ränteförändring om 1 procentenhet.

Refinansieringsrisk

Refinansieringsrisken är risken för att Addtech vid varje tillfälle inte har tillgång till tillräcklig finansiering. Refinansieringsrisken ökar om Addtechs kreditvärdighet försämras eller om Addtech blir alltför beroende av en finansieringskälla. Om hela eller en stor del av skuldportföljen förfaller vid ett eller några enstaka tillfällen kan det medföra att omsättningen eller refinansieringen av en stor del av lånevolymen måste ske till ofördelaktiga ränte- och lånevillkor.

För att begränsa refinansieringsrisken inleds upphandlingen av långa kreditlöften senast nio månader innan kreditlöftet förfaller.  Per 2012-03-31 uppgick koncernens checkräkningskrediter till 655 MSEK (435), samt avtalade kreditlöften till 300 MSEK (300). Checkräkningskrediterna har utökats med 220 MSEK under räkenskapsåret. Per 2012-03-31 hade koncernen utnyttjat 287 MSEK av checkräkningskrediterna. Outnyttjade checkräkningskrediter och kreditlöften uppgick till 668 MSEK. Avtalade bindande kreditlöften är förknippade med lånevillkor, s.k. covenants. Som covenants har Addtech två nyckeltal, kvoten av nettoskuld och EBITDA samt soliditet. Addtech uppfyller med marginal nuvarande covenants.

Ränterisk

Ränterisk definieras som risk för att förändringar i räntenivån påverkar finansnettot negativt genom ökade upplåningskostnader. Ränterisken regleras genom att skuldportföljens genomsnittliga räntebindningstid får variera mellan 0 - 3 år. Skuldportföljen består av checkräkningskrediter, utestående externa lån och räntederivat. Per 2012-03-31 var räntebindningen rörlig, d.v.s. 0-3 månader. Addtech är huvudsakligen exponerat mot ränterisk i sin skuldportfölj. Bortsett från pensionsskulden uppgår den räntebärande externa skulden till 389 MSEK (222).

Emittent/låntagarrisk och kreditrisk

Emittent/låntagarrisk och kreditrisk definieras som risken att Addtechs motparter inte fullgör sina avtalsenliga åtaganden. Addtech exponeras för kreditrisk dels i sina finansiella affärer, d.v.s. i sin placering av överskottslikviditet och genomförande av valutaterminsaffärer, dels i den kommersiella rörelsen i samband med kundfordringar och förskottsbetalningar till leverantörer.

Addtechs finansfunktion hos moderbolaget ansvarar för bedömning och hantering av emittent/låntagarrisk. Finanspolicyn anger att endast motparter med mycket hög rating kan komma ifråga för placering av överskottlikviditet. Under 2011/2012 har, i likhet med föregående år, inga andra motparter än svenska banker utnyttjats vid sidan av koncernens normala bankkontakter för placering av överskottslikviditet.

För att utnyttja den detaljerade kännedom om Addtechs kunder och leverantörer som finns i dotterbolagen hanteras kreditriskbedömningen i de kommersiella affärerna av respektive bolag. Nya kunder granskas innan kredit lämnas och fastställda kreditlimiter tillämpas strikt. Korta kredittider eftersträvas och frånvaron av stark koncentration mot enskilda kunder och specifika branscher bidrar till att minimera riskerna. Ingen enskild kund står för mer än 3 (3) procent av den totala kreditexponeringen sett över ett år. Motsvarande procenttal för de tio största kunderna är cirka 12 (12) procent. Exponering per kundsegment och geografisk marknad framgår av uppställning i not 5. Under året uppgick kundförlusterna till 1,9 MSEK (2,9) motsvarande 0,0 procent av nettoomsättningen (0,1).

Ladda ned Excel

Kundfordringar 2012-03-31 2011-03-31
Redovisat värde 759,5 657,3
Nedskrivna belopp 4,4 4,5
Anskaffningsvärde 763,9 661,8
Förändring nedskrivna kundfordringar 2011/2012 2010/2011
Belopp vid årets ingång -4,5 -4,1
Företagsförvärv -0,3 -0,6
Årets nedskrivning/reversering av nedskrivning 0,1 -0,9
Reglerade nedskrivningar 0,3 0,8
Omräkningseffekt 0,0 0,3
Totalt -4,4 -4,5
Tidsanalys på kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna 2012-03-31 2011-03-31
< = 30 dagar 67,0 62,9
31–60 dagar 8,3 4,6
> 60 dagar 3,8 4,9
Totalt 79,1 72,4

Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde

För noterade värdepapper bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade kurs på en aktiv marknad (nivå 1). Per balansdagen hade koncernen inga poster i denna kategori. För valutakontrakt och inbäddade derivat bestäms det verkliga värdet baserat på observerbar marknadsdata (nivå 2). Kortfristiga och långfristiga lån är upptagna till upplupna anskaffningsvärden. Skillnaden mellan redovisat värde och verkligt värde är marginell för dessa. För villkorade köpeskillingar görs en kassaflödesbaserad värdering, som inte är baserad på observerbar marknadsdata (nivå 3). Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen enligt följande tabeller.

Ladda ned Excel

2012-03-31
MSEK Finansiella tillgångar/ skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivat som används i säkrings- redovisning Kund- och låne- fordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Övriga skulder Summa redovisat värde Verkligt värde
Finansiella tillgångar 11  3) 11 11
Långfristiga fordringar 3 3 3
Kundfordringar 760 760 760
Övriga fordringar 1) 1  4) 0 1 1
Likvida medel 50 50 50
Totalt 1 0 813 11 825 825
Långfristiga räntebärande skulder 26  5) 1 27 27
Kortfristiga räntebärande skulder 60  5) 302 362 362
Leverantörsskulder 489 489 489
Övriga skulder 2) 1  4) 1 2 2
Totalt 87 1 792 880 880

Ladda ned Excel

2011-03-31
MSEK Finansiella tillgångar/ skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivat som används i säkrings- redovisning Kund- och låne- fordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Övriga skulder Summa redovisat värde Verkligt värde
Finansiella tillgångar 10  3) 10 10
Långfristiga fordringar 2 2 2
Kundfordringar 657 657 657
Övriga fordringar 1) 1  4) 1 2 2
Likvida medel 50 50 50
Totalt 1 1 709 10 721 721
Långfristiga räntebärande skulder 35  5) 14 49 49
Kortfristiga räntebärande skulder 21  5) 152 173 173
Leverantörsskulder 405 405 405
Övriga skulder 2) 1  4) 3 4 4
Totalt 57 3 571 631 631
 1) Utgör en del av övriga fordringar i koncernens balansräkning.
 2) Utgör en del av övriga skulder i koncernens balansräkning.
 3) Värderat till upplupet anskaffningsvärde. Skillnaden mellan upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde är marginell för koncernen.
 4) Innehav för handelsändamål. Utgörs av derivat i moderbolaget.
 5) Värderat enligt fair value option. Utgörs av villkorade köpeskillingar.

Ladda ned Excel

Finansiella instruments påverkan på nettoresultatet 2011/2012 2010/2011
Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen -3 -1
Derivat som används i säkringsredovisning 1 0
Kund- och lånefordringar -2 -3
Finansiella tillgångar som kan säljas 0 0
Övriga skulder -13 -5
Totalt -17 -9