Noter till resultat- och balansräkning

Belopp i MSEK, där inget annat anges.

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper


Allmänna redovisningsprinciper

Årsredovisningen för koncernen har upprättats i enlighet med av EU godkända IFRS (International Financial Reporting Standards) utgivna av IASB (International Accounting Standards Board) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Comittee. Dessutom har den av Rådet för finansiell rapportering utgivna rekommendationen RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner, tillämpats.

Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554)  och den av Rådet för finansiell rapportering utgivna rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

Moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper överensstämmer med undantag för redovisningen av pensioner, obeskattade reserver och bokslutsdispositioner. Se vidare under "Moderbolagets redovisningsprinciper".

Moderbolagets årsredovisning och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 juni 2012. Moderbolagets och koncernens respektive resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma den 29 augusti 2012.

Utformning av årsredovisningen

De finansiella rapporterna anges i miljoner kronor (MSEK) om ej annat anges. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, som även utgör presentationsvalutan för moderbolaget och koncernen. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Tillgångar som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.

Att upprätta de finansiella rapporterna enligt IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet.

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, innebärande bland annat att separata rapporter är upprättade avseende årets resultat, övrigt totalresultat, finansiell ställning, förändring av eget kapital och kassaflöde, samt att redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper och upplysningar är lämnade i noter.

Tillgångar delas in i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar. En tillgång betraktas som omsättningstillgång om den förväntas bli realiserad inom tolv månader från balansdagen eller inom företagets verksamhetscykel. Med verksamhetscykel avses tiden från produktionsstart till att företaget erhåller betalning för levererade tjänster eller varor. Koncernens verksamhetscykel bedöms understiga ett år.

Om en tillgång ej uppfyller kravet för omsättningstillgång klassificeras den som anläggningstillgång.

Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts enligt IFRS.

Skulder delas upp på kortfristiga skulder och långfristiga skulder. Som kortfristiga skulder redovisas skulder som antingen ska betalas inom tolv månader från balansdagen eller, dock endast beträffande rörelserelaterade skulder, förväntas bli betalda inom verksamhetscykeln. Då hänsyn således tas till verksamhetscykeln redovisas inga icke räntebärande skulder, som exempelvis leverantörsskulder och upplupna personalkostnader, som långfristiga.

Förtida tillämpning av under räkenskapsåret 2011/2012 nyutkomna eller reviderade IFRS och tolkningar

Inga nyutkomna IFRS eller tolkningar har tillämpats i förtid.

Nya eller reviderade IFRS som tillämpats under räkenskapsåret 2011/2012

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter har ändrats avseende uppställningen av rapport över förändringar i eget kapital. Rapport över förändringar i eget kapital ska innehålla en avstämning av förändringen av varje komponent i eget kapital med specifikation av varje post i övrigt totalresultat. Den tidigare raden för årets totalresultat har delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat.

Övriga reviderade IFRS-standarder, samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee har inte haft någon effekt på koncernens eller moderbolagets finansiella rapporter.

Nya eller reviderade IFRS som kommer att tillämpas under kommande perioder

Inga nya eller reviderade IFRS eller tolkningsuttalanden, som träder i kraft under kommande räkenskapsår, 2012/2013, bedöms få någon väsentlig effekt på Addtechs finansiella rapporter.

EU förväntas godkänna förändrad IAS 19 under 2012 med tillämpning på räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 eller senare, vilket för Addtech innebär räkenskapsåret 2013/2014.

Den förändrade redovisningen påverkar framför allt  förmånsbestämda pensioner. Ändringen innebär bland annat att den s.k. korridormetoden, vilken innebär att det är möjligt att skjuta upp redovisning av aktuariella vinster och förluster, försvinner. Istället skall alla förändringar i förpliktelser och förvaltningstillgångar redovisas omedelbart.

Aktuariella poster och skillnaden mellan faktisk avkastning och avkastning enligt diskonteringsränta på förvaltningstillgångar ska redovisas i övrigt totalresultat. Årets intjäning av pensionsrätt och ränta ska redovisas i årets resultat.

För Addtech, som idag använder korridormetoden, skulle förändringen ha ökat pensionsskulden med ca 40 MSEK, reducerat uppskjuten skatteskuld med ca 10 MSEK och reducerat eget kapital med ca 30 MSEK om de nya reglerna hade tillämpats 2011/2012. Förändringen bedöms inte få någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella ställning eller nyckeltal. Utöver dessa förändringar i samband med den nya versionen av IAS 19, kan skulden även påverkas av att skatter kopplade till pensionsförmåner ska beaktas i de aktuariella antagandena. Det är ännu under utredning hur detta ska ske.

Övriga publicerade standarder med tillämpning från 2013/2014 eller senare, bedöms inte påverka Addtech väsentligt utöver utökade upplysningskrav om bland annat finansiella instrument och andelar i andra företag.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen följer IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter och IFRS 3 Rörelseförvärv, samt omfattar boksluten för moderbolaget och de bolag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande. Sådant inflytande föreligger när moderföretaget, direkt eller indirekt, har rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Normalt innebär det att moderföretaget innehar mer än 50 procent av andelarnas röstvärde. Aktieinnehav i koncernföretag har eliminerats enligt förvärvsmetoden, vilket i korthet innebär att det övertagna företagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas och upptas i koncernredovisningen, som om de övertagits genom ett direkt förvärv och inte indirekt genom förvärv av aktierna i företaget. Värderingen baseras på verkliga värden. Om värdet av nettotillgångarna understiger förvärvspriset uppstår en koncernmässig goodwill. Om motsatsen gäller redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Goodwill fastställs i lokal valuta och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. I koncernens eget kapital ingår moderbolagets eget kapital samt den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvstidpunkten. Förvärvade respektive avyttrade företag konsolideras respektive dekonsolideras från datum för förvärv eller avyttring.

Villkorade köpeskillingar värderas till verkligt värde vid transaktionstidpunkten och omvärderas därefter vid varje rapporttidpunkt. Effekter av omvärderingen redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat i koncernen. I moderbolaget påverkar en förändring av skuld för tilläggsköpeskilling värdet av andelar i dotterbolag. Transaktionsutgifter i samband med förvärv kostnadsförs, aktivering görs endast i moderbolaget. Vid förvärv finns nu möjligheten att värdera innehav utan bestämmande inflytande till verkligt värde, vilket innebär att goodwill inkluderas i innehav utan bestämmande inflytande. Alternativt utgörs innehav utan bestämmande inflytande av andel av nettotillgångarna. Valet görs individuellt för varje förvärv.

Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag i koncernen samt därmed sammanhängande orealiserade vinster elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster såvida det inte föreligger ett nedskrivningsbehov.

Valutakurseffekter

Omräkning av utländska koncernföretags finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas via övrigt totalresultat i omräkningsreserven i eget kapital. Denna innehåller omräkningsdifferenser ackumulerade från och med den 1 april 2004, tidpunkten för övergång till IFRS.

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till transaktionsdagens kurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Icke monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster. Koncernen använder sig i viss utsträckning av valutaterminskontrakt för att minska sin exponering mot fluktuationer i valutakurser. Valutaterminer upptas till verkligt värde på balansdagen.

Finansiella tillgångar och skulder, in- och utbokning

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder, villkorade köpeskillingar samt derivat. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part i enlighet med instrumentets avtalsvillkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. En finansiell tillgång (eller del därav) tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorat kontrollen över dem. En finansiell skuld (eller del därav) tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt upphör. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella tillgångar och skulder, värdering och klassificering

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39.

Finansiella instrument, som inte är derivat, redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Finansiella instrument värderade till verkligt värde klassificeras i en hierarki, baserad på ursprunget av den data som används vid värderingen. I nivå 1 finns finansiella instrument med ett noterat pris på en aktiv marknad. Nivå 2 omfattar finansiella instrument, som värderas baserade på observerbar marknadsdata, förutom ett noterat pris på en aktiv marknad. Nivå 3 inkluderar input, såsom exempelvis kassaflödesbaserad värdering, som inte är baserad på observerbar marknadsdata.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar respektive skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar respektive skulder som företaget initialt valt att placera i denna kategori. I den första gruppen ingår derivat om de inte är avsedda för säkringsredovisning. I den andra gruppen ingår villkorade köpeskillingar i samband med förvärv av dotterföretag.

Kund- och lånefordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordringars förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade direkt i övrigt totalresultat, dock ej sådana som beror på nedskrivningar. Innehav som inte är noterade och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas dock till anskaffningsvärde.

Övriga finansiella skulder

Lån samt övriga finansiella skulder t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskulder värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Derivat och säkringsredovisning

Derivatinstrument utgörs bland annat av valutaklausuler, -terminskontrakt, -optioner, -swappar och räntetak som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Ett inbäddat derivat, t. ex. en valutaklausul, särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde, vilket innebär att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrumentet till verkligt värde enligt följande: värdeförändringar på derivatinstrument redovisas i resultaträkningen baserat på syftet med innehavet. I de fall då derivaten används för säkringsredovisning redovisas värdeförändringar på derivaten på samma rad och vid samma tidpunkt i resultaträkningen som den säkrade posten.

Även om säkringsredovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post.

Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning. 

Transaktionsexponering − kassaflödessäkringar

Valutaexponering avseende framtida kontrakterade och prognostiserade flöden säkras bland annat genom valutaklausuler i kund- och leverantörskontrakt eller genom valutaterminer/ valutaoptioner. Dessa derivat, som skyddar det prognostiserade flödet, redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna, i de fall säkringsredovisning tillämpas, redovisas via övrigt totalresultat i säkringsreserven tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

Nettoinvesteringar i utländska dotterbolag

Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) säkras för närvarande inte.

Finansiella tillgångar och skulder, klassificering

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella tillgångar och placeringar

Finansiella tillgångar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella tillgångarna anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga kortfristiga fordringar.

Skulder

Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar upptas i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärdet minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset inklusive tullavgifter och punktskatter samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att kunna utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Inköpspriset har reducerats med varurabatter m.m. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är leverans och hantering, installation, lagfarter och konsulttjänster.

I anskaffningsvärdet för s.k. kvalificerade tillgångar aktiveras även låneutgifter. Kvalificerade tillgångar förekommer normalt inte i koncernen.

Tillkommande utgifter för en materiell anläggningstillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna. Alla andra utgifter, såsom utgifter för reparation och underhåll, kostnadsförs löpande. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall en ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet.

Nedskrivningar sker i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar.

Avskrivningar sker linjärt över beräknad nyttjandeperiod och med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/övrig rörelsekostnad.

Ladda ned Excel

Materiella anläggningstillgångar Nyttjandeperiod
Byggnader 15–100 år
Inredning i annans fastighet 3–5 år
Inventarier 3–5 år
Markanläggningar 20 år
Maskiner 3–10 år

Leasing

I IAS 17 Leasingavtal görs åtskillnad mellan finansiell och operationell leasing. Ett finansiellt leasingavtal karaktäriseras av att de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägande av tillgången i allt väsentligt har övergått på leasetagaren. Om så inte är fallet betraktas avtalet som operationell leasing.

Väsentliga finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång initialt värderad till nuvärdet av minimileaseavgifterna vid tidpunkten för ingången av avtalet. På skuldsidan redovisas nuvärdet av kvarvarande framtida leasingbetalningar som räntebärande lång- och kortfristiga skulder. Tillgången skrivs av över en nyttjandeperiod som normalt motsvarar leasingperioden och med beaktande av eventuella restvärden vid periodens slut. Nedskrivningsprövning sker enligt IAS 36 Nedskrivningar.

Leasingbetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Övriga leasingåtaganden redovisas enligt reglerna för operationell leasing, vilket innebär att leasingavgifterna kostnadsförs linjärt över leasingperioden som rörelsekostnad.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar upptas i enlighet med IAS 38 Immateriella tillgångar till anskaffningsvärdet minus ackumulerade avskrivningar och delas upp på goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar. Nedskrivning av immateriella tillgångar sker med ledning av IAS 36 Nedskrivningar.

En immateriell tillgång är en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk substans och som används för marknadsföring, produktion eller tillhandahållande av varor eller tjänster eller för uthyrning och administration. För att redovisas som tillgång krävs både att det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillföras företaget och att anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna som överstiger den ursprungliga bedömningen och om utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet vid ett rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Vid förvärv som ägt rum före den 1 april 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv, som inträffade före den 1 april 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 april 2004.

Goodwill och immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill och immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod fördelas på kassagenererande enheter och skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivningsbehov.

Immateriella tillgångar utöver goodwill är redovisade till ursprunglig anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

I anskaffningsvärdet för s.k. kvalificerade tillgångar aktiveras även låneutgifter. Kvalificerade tillgångar förekommer normalt inte i koncernen.

Avskrivning sker huvudsakligen linjärt och baseras på tillgångarnas nyttjandeperioder som omprövas årligen. Nyttjandeperioder baseras på historiska erfarenheter av nyttjande av likartade tillgångar, användningsområden och även andra specifika egenskaper hos tillgången.

Avskrivningar ingår i kostnad för sålda varor, försäljnings- eller administrationskostnader beroende på var i verksamheten tillgångarna används.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Övriga utgifter för utveckling redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för internt genererad goodwill och varumärken redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer.

Ladda ned Excel

Immateriella anläggningstillgångar Nyttjandeperiod
Aktiverade utvecklingsprojekt 3 år
Kundrelationer 5–10 år
Leverantörsrelationer 5–33 år
Programvaror för IT-verksamheten 3–5 år
Teknik 5–15 år
Varumärken obestämbar

Nedskrivningar

Materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag och intresseföretag

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Om sådan indikation finns, bestäms nedskrivningsbehov efter beräkning av tillgångarnas återvinningsvärde, som utgörs av det högsta av nyttjandevärdet och verkligt värde. Nedskrivning görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av framtida betalningar som företaget förväntas tillgodogöra sig genom att använda tillgången. Beräknat restvärde vid slutet av nyttjandeperioden ingår i nyttjandevärdet. Om återvinningsvärdet för en enskild tillgång inte kan bestämmas, bestäms återvinningsvärdet istället till återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. En kassagenererande enhet är den minsta grupp av tillgångar som ger upphov till löpande betalningsöverskott oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar. Koncernmässig goodwill är hänförlig till den kassagenererande enhet som denna goodwill är kopplad till. Reversering av nedskrivning sker när grunderna, helt eller delvis, för nedskrivningen har bortfallit. Detta gäller dock ej för goodwill och immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod.

För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Återvinningsvärdet för lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Varulager

Varulagret, d.v.s. råmaterial och färdiga handelsvaror, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in, först ut-principen eller enligt vägda genomsnittspriser.

I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normalt kapacitetsutnyttjande.

Kapital

Addtechs övergripande mål är att skapa tillväxt i kombination med lönsamhet. Addtech strävar efter att under en konjunkturcykel uppnå en resultattillväxt på minst 15 procent per år. Lönsamheten på varje enskild enhet, relationen mellan rörelseresultat och rörelsekapital, R/RK, ska uppgå till minst 45 procent. R/RK premierar högt rörelseresultat och låg kapitalbindning, vilket i kombination med tillväxtmålet på 15 procent ger förutsättningar för lönsam tillväxt. Rörelsekapitalet definieras som genomsnittet av varulager och kundfordringar med avdrag för leverantörsskulder.

Eget kapital

Något uttalat mått relaterat till eget kapital används inte internt. Externt har Addtech som målsättning att ha en god soliditet.

Addtechs utdelningspolicy innebär en utdelningsandel överstigande 50 procent av koncernens genomsnittliga resultat efter skatt över en konjunkturcykel.

Återköp av egna aktier förekommer och styrelsen föreslår normalt att få mandat till återköp av egna aktier, vilket innebär att förvärva så många aktier att Addtechs egna innehav vid var tid inte överstiger tio procent av samtliga aktier i bolaget. Syftet med återköp är att ge styrelsen ökat handlingsutrymme i sitt arbete med bolagets kapitalstruktur, att möjliggöra att använda återköpta aktier som likvid vid förvärv, samt att säkerställa bolagets åtaganden i de befintliga incitamentsprogrammen.

Vid återköp av egna aktier reducerar köpeskillingen i sin helhet balanserade vinstmedel. Likvid från avyttring av egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av balanserade vinstmedel, liksom eventuella transaktionskostnader.

Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda redovisas i koncernredovisningen enligt IAS 19 Ersättningar till anställda.

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning, pensionsåtaganden

Addtech har förmånsbestämda planer för pensioner i Sverige och Norge. Pensionen i dessa planer baseras huvudsakligen på slutlönen. Planerna omfattar ett stort antal anställda, men det förekommer även avgiftsbestämda planer. Dotterbolag i andra länder inom koncernen har huvudsakligen avgiftsbaserade planer.

I rekommendationen görs skillnad mellan avgiftsbestämda pensionsplaner och förmånsbestämda pensionsplaner. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda pensionsplaner utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringen och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och eventuella oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av.

De förmånsbestämda pensionsplanerna är både fonderade och ofonderade. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts, s.k. förvaltningstillgångar. Dessa förvaltningstillgångar kan bara användas för att betala ersättningar enligt pensionsavtalen. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som företaget kan återvinna genom minskade framtida avgifter eller återbetalningar. Kvittningar av ett överskott i en plan mot ett underskott i en annan plan sker endast om företaget har rätt att använda ett överskott i en plan för att reglera ett underskott i en annan plan, eller om förpliktelserna avses att regleras på nettobasis.

Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas enligt den s.k. Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Syftet är att de förväntade framtida pensionsutbetalningarna ska kostnadsföras på ett sätt som ger en jämn kostnad över den anställdes anställningstid. Förväntade framtida löneökningar och förväntad inflation beaktas i beräkningen. Företagets åtagande beräknas årligen av oberoende aktuarier. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan för förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna och valuta. För svenska pensionsskulder har räntan för svenska bostadsobligationer använts som grund och för norska pensionsskulder räntan för norska statsobligationer.

Vid fastställande av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan aktuariella vinster och förluster uppstå. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden, eller att antaganden ändras. För att undvika kraftiga förändringar av pensionskostnaden mellan åren kan förändringar inom en viss nivå (den så kallade korridoren) lämnas obeaktade i resultaträkningen och i balansräkningen. Korridoren innebär att aktuariella vinster och förluster påverkar koncernens resultat endast till den del som de överstiger det högsta av 10 procent av nuvärdet av pensionsförpliktelsen och 10 procent av förvaltningstillgångarnas verkliga värde. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. Den redovisade avkastningen på förvaltningstillgångar avser den vid årets början beräknade avkastningen och avviker därför normalt mot den faktiska avkastningen under året. Avvikelsen är en aktuariell vinst eller förlust.

En del av koncernens förmånsbestämda pensionsåtaganden har finansierats genom premier till Alecta. Då erforderliga uppgifter ej kan erhållas från Alecta redovisas dessa pensionsåtaganden som en avgiftsbestämd plan.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende skatter som utgår på pensionskostnader, t.ex. särskild löneskatt för svenska bolag baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om det finns en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.

En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för bonusutbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Aktierelaterade incitamentsprogram

Koncernens aktierelaterade incitamentsprogram möjliggör för ledande befattningshavare att förvärva aktier i företaget. För köpoptioner på B-aktier har de anställda erlagt en marknadsmässig premie. Programmet innehåller en subvention som innebär att den anställde erhåller motsvarande belopp som inbetald optionspremie i form av kontant ersättning, d.v.s. lön. Betalning av subventionen sker två år efter emissionsbeslutet under förutsättning att optionsinnehavaren vid denna tidpunkt fortfarande är anställd i koncernen och äger köpoptioner. Denna subvention med tillhörande sociala avgifter periodiseras som personalkostnad över intjänandeperioden. Addtech har ingen skyldighet att köpa tillbaka optionerna då en anställd avslutar sin anställning. Innehavaren kan lösa optionerna oavsett fortsatt anställning i koncernen. Se vidare not 6.

Avsättningar och eventualförpliktelser

En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har ett formellt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten är väsentlig nuvärdeberäknas avsättningen.

Avsättning görs för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden. Beräkningen är grundad på utgifter under räkenskapsåret för liknande åtaganden eller kalkylerade kostnader för respektive åtagande.

Avsättning för omstruktureringskostnader redovisas när en detaljerad omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen antingen har påbörjats eller tillkännagivits.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser) redovisas då det finns möjliga åtaganden som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir. Som eventualförpliktelser redovisas också åtaganden, som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet eller storleken på åtagandet inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

Intäktsredovisning

Försäljningsintäkter och intäkter från pågående projekt redovisas i enlighet med IAS 18 Intäkter. Som försäljningsintäkter redovisas det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Avdrag görs för mervärdesskatt, returer, varurabatter och prisreduktioner. Intäkter från försäljning av varor redovisas när vissa villkor är uppfyllda. Dessa villkor är att väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varans ägande har överförts till köparen, det säljande bolaget inte behåller något engagemang i den löpande förvaltningen och inte heller utövar någon reell kontroll över de varor som sålts, intäkten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som bolaget ska få av transaktionen kommer att tillfalla bolaget och att de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Intäkter från pågående projekt redovisas successivt i takt med färdigställandegrad. Färdigställandegraden baseras på de vid periodens slut upparbetade kostnadernas andel av beräknade totala kostnader för projektet. Om framtida kostnader för att fullborda ett projekt bedöms överstiga återstående intäkter görs avsättning för befarade förluster.

Leasingintäkter redovisas linjärt i resultaträkningen baserat på villkoren i leasingavtalet.

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall. Ränta och utdelning redovisas som intäkt när det är sannolikt att bolaget kommer att få de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen samt att inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Inkomstskatter

Redovisning av inkomstskatt sker i enlighet med IAS 12 Inkomstskatter. Redovisning görs i resultaträkningen, utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt beaktas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt avser skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas efter hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas ej i koncernmässig goodwill och inte heller i skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag ägda av koncernbolag i utlandet som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig tid. I koncernredovisningen är obeskattade reserver uppdelade på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skattebetalningar i framtiden.

Segmentrapportering

Koncernens verksamhet beskrivs i enlighet med IFRS 8 Rörelsesegment. Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader hänförs till det segment där de nyttjas respektive intjänas och förbrukas. Rörelsesegmentets resultat följs upp av koncernens högste verkställande beslutsfattare, d.v.s. koncernchefen i Addtech.

Rörelsesegmentuppdelningen baseras på den affärsområdesorganisation enligt vilken styrningen och uppföljningen av koncernens verksamhet sker. Dessa är Addtech Components, Addtech Energy & Equipment, Addtech Industrial Solutions samt Addtech Life Science. Verksamheter som inte tillhör dessa verksamhetsområden medtas under rubriken Moderbolaget och koncernposter.

From den 1 april 2012 har en mindre omorganisation gjorts i koncernen. Ett antal dotterbolag har flyttats mellan affärsområdena Addtech Components, Addtech Energy & Equipment och Addtech Industrial Solutions. Affärsområdet Addtech Life Science har inte påverkats av omorganisationen. Affärsområdet Addtech Energy & Equipment byter namn till Addtech Energy. Från och med första kvartalet 2012/2013 kommer koncernen att redovisas enligt den nya strukturen. Finansiella uppgifter pro forma lämnas för relevanta delar.

Resultat per aktie

Addtech redovisar resultat per aktie i direkt anslutning till resultaträkningen.

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier under året. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från optioner utgivna till anställda.

Kassaflödesanalys

Vid upprättande av kassaflödesanalys tillämpas den indirekta metoden enligt IAS 7 Kassaflödesanalys. Förutom kassa- och bankflöden gäller att till likvida medel hänförs kortfristiga placeringar med en löptid kortare än tre månader från anskaffningstidpunkten, vilkas omvandlande till bankmedel kan ske till ett i förväg känt belopp.

Händelser efter balansdagen

Händelser som inträffat efter balansdagen, men där förhållandet förelåg på balansdagen, har beaktats i redovisningen. Om väsentlig händelse inträffat efter balansdagen men ej påverkat det redovisade resultatet och ställningen, sker redogörelse för händelsen under separat rubrik i förvaltningsberättelsen samt i not.

Upplysningar om närstående

I enlighet med IAS 24 Upplysningar om närstående lämnas i förekommande fall information om transaktioner och avtal med närstående företag och fysiska personer. I koncernredovisningen faller koncerninterna transaktioner utanför redovisningskravet.

Byte av redovisningsprincip

Vid byte av redovisningsprincip omräknas aktuell period, föregående period och ackumulerat per ingången av jämförelseperioden om inte annat föreskrivs i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar, samt fel. Får principförändringen effekt på eget kapital redovisas detta på egen rad i sammanställningen över förändring av det egna kapitalet.

Statliga stöd

Med statliga stöd avses stöd från staten i form av överföringar av resurser till ett företag i utbyte mot att företaget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet.

Koncernen verkar inom områden där statliga stöd är av obetydlig omfattning.

Personalinformation

I årsredovisningslagen ställs krav på ytterligare information jämfört med IFRS, bland annat uppgift om könsfördelning inom styrelse och ledning.

Uppgift om könsfördelning avser situationen på balansdagen. Med styrelsemedlemmar avses stämmovalda ledamöter i moderbolaget samt i koncernen ingående bolag. Med ledande befattningshavare avses koncernledningen, VD och vice VD inom koncernens bolag.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall där årsredovisningslagen och tryggandelagen föreskriver en annan tillämpning i moderbolaget. 

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554)  och den av Rådet för finansiell rapportering utgivna rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.

Andelar i koncernföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden, vilket innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterbolag. Eventuella förändringar av skulder för villkorade köpeskillingar läggs på eller reducerar anskaffningsvärdet. I koncernen kostnadsförs transaktionsutgifter och förändringar av skulder för villkorade köpeskillingar intäkts- eller kostnadsförs.

Erhållna utdelningar redovisas som intäkt.

I moderbolaget tillämpas tryggandelagen vid beräkning av förmånsbestämda pensionsplaner och inte IAS 19. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

PRI pensionsgaranti har fattat beslut om att uppdatera sina livslängdsantaganden, vilket medför att svenska bolag som har pensionsskuld enligt ITP 2 i egen regi får en ökad pensionsskuld om cirka 7 procent i juridisk person. Som en följd av detta har moderbolagets pensionsskuld ökat med ca 1 MSEK. Förändringen har bokats över årets resultat. Addtechkoncernens antaganden baseras på Finansinspektionens föreskrifter avseende livslängdsantaganden vid beräkning av pensionsskuld enligt IAS 19. Detta innebär att pensionsskulden på koncernnivå inte förändras på grund av PRI:s ändrade antaganden.

Obeskattade reserver redovisas i moderbolaget inklusive uppskjuten skatteskuld och inte som i koncernen uppdelad på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Rådet för finansiell rapportering har dragit tillbaka UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott. Ett från ett dotterbolag erhållet koncernbidrag ska i moderbolaget  redovisas enligt samma principer som en erhållen utdelning, d.v.s. som en finansiell intäkt. Ett lämnat koncernbidrag  från ett moderbolag till ett dotterbolag redovisas som en ökning av andelar i dotterbolag, alternativt kan det lämnade koncernbidraget redovisas i resultaträkningen hos moderföretaget. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Då moderbolaget Addtech AB redan tidigare redovisade mottagna koncernbidrag på samma sätt som utdelningar innebär det ingen förändring gentemot tidigare tillämpning. För räkenskapsåren 2011/2012 och 2010/2011 har moderbolaget inte lämnat något koncernbidrag till dotterbolag.

Rekommendation RFR 2 från Rådet för finansiell rapportering har tillämpats avseende finansiella garantiavtal, vilket innebär att IAS 39s regler avseende redovisning och värdering av finansiella garantiavtal till förmån för dotterbolag inte tillämpas.